Upprättelse / Mordförsöket

Vad jag känner för den här tjejen. Igen mig, fast det är två helt olika historier, två helt olika brott med en gemensam nämnare. Vi har blivit utsatta för värsta tänkbara kränkning mot våra egna personer. Av någon/några vi trodde hade oss kära. Vår tillit är stukad i grunden. Tilliten till andra människor som är villkoret för att leva ett liv.

Ett liv med hedern i behåll.

Och precis som i hon beskriver i sitt öppna brev i VeckoRevyn, har jag också blivit ifrågasatt om min skuld i brottet. Ja, du läser rätt! Min skuld att någon bestämde sig för att döda mig. Med uppsåt köra in en kniv i buken fem gånger. Köra in den och vispa runt, så skadorna skulle bli precis som förövaren beskrivit många gånger innan,  med all säkerhet dödliga; eftersom han hade en kärlek till sitt egen machoman. Och sin paranoida beredskap som dokumenterades i rättspsykläkarens intyg. Vapenfixerad. En jävligt farlig kombination. Läser man i rättegångsprotokollet och tror att hans vittnesmål är sanningen har man fattat fel. Viklen åtalad brottsling blåljuger inte om vad som hände? Kör sin version, speciellt när det är ett så grovt brott som renderar i många års frihetsberövande som står på spel. Han sa bl.a att jag skulle ha skrikit och gormat, pangfull, varit hotfull och sagt att jag skulle ställa till ett helvete för honom och hans exfru (!), där han för tillfället bodde. Då undrar man varför inga grannar hört något. Mordförsöket skedde på öppen gata. Och om så vore, ger det honom rätten till att döda en människa? Hur fan skulle vårt samhälle se ut om det vore så? Ett meningsutbyte med resultat att döda människor ligger till höger och vänster.

Jag fick höra redan på sjukhuset när jag vaknade efter ett par dagar, ”glada” tillrop som;
– Hon får skylla sig själv, hon är vass i näbben
– Det där har hon gjort själv för att få ett skadestånd (vem får skadestånd då?)
Osv.
Inte speciellt upplyftande. En gick så långt så att efter första rättegången, när domen från Tingsrätten kom. Tio (10) års fängelse; skrek till mig – Är du nöjd nu när du förstört en människas liv i tio år framåt? ÄR DU NÖJD NU? Det enda jag var nöjd med var att jag lyckades överleva och att jag kände en viss upprättelse. En enad tingsrätt trodde inte ett enda ord på vad MJ sagt och den tekniska bevisningen bedömde hans ord som icke trovärdiga. Det märkliga är att precis som i våldtäktsmål handlade hans försvar till stor del av min klädsel. Lite skrattretande är det. En del av rättegången handlade om skadestånd, som man förresten inte får om man anses ha provocerat fram brottet, och kostnader runt sjukhusvistelse, kläder som blev förstörda. Jag hade en gammal hipp skinnkavaj, en sån där raritet som jag hade blivit erbjuden många lusentappar för. Advokaten och jag bedömde en summa för nyinköp. Men mördarjävelns advokat hade inget att ta på när det gällde mitt vittnesmål, att sänka min trovärdighet mer än; att ifrågasätta jackans värde, är inte inte det en paradox till våldtäktsmålen där kvinnans styling är ett tungt vägande skäl till att bjuda in till brottet?

Åter till kvinnan som blev våldtagen av s.k Stureplansprofilerna. Jag skriver våldtagen för att det har konstaterats, många varma tankar till dig. Jag hoppas att du finner kraft att gå vidare. Du, precis som jag har rätt att leva ett liv utan dömanden och okunskap från människor med en mycket inskränkt syn. Men ofta, kommer tankarna. På nätterna, vad var det jag överlevde till?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Annonser

12 responses to “Upprättelse / Mordförsöket

  • Filippa

    Vet du, få saker gör mig så jävla förbannad som den inställningen ”skylla sig själv” . Vadå ?! Är män verkligen så viljelösa offer att dom inte kan stå emot en kvinna utan ”måste” ? Nä, fram för en norsk lag; gärningsmannen borde ha förstått att kvinnan inte ville. Och för en amerikansk version; se vad dina grannar är dömda för….. Framför allt – där hot om död förekommer – fotboja och övervakning i flera år för gärningsmannen. Inget dalt !

  • Känner igen mig :-(

    Jag känner igen mig i det du skriver. Råkade ut för en våldtäkt i somras av en som jag betraktade som vän. Ville först inte anmäla, men mina ”vänner” ringde polisen. Sedan när det blev rättegång så fick jag höra av samma vänner saker som: ” Vi tror att du kan ha hallucinerat det här” , ” Hans liv blir ju förstört” och ” han skulle aldrig kunna göra något sånt här”. Tingsrätten kom och jag fick rätt och jäveln ska sitta 2 år i fängelse. Då trodde jag i min enfald att ”vännerna” skulle tro på min version, men inte. Nu har de sagt upp bekantskapen med orden ” Vi ska göra allt för att få honom frikänd”. Jag vill inte veta av dem mer. Om några veckor ska det upp i hovrätten och jag vill helst försvinna för alltid. Han har förstört så mycket för mig, men det verkar ingen inse. Kramar

  • Vb

    @Känner igen mig,
    fy fan!
    Men jag önskar dig all lycka i hovrätten, hoppas du har en vettig och bra advokat som stöd.Du är strong som orkar, och nya vänner kan man få.Jag har fått helt underbara genom bloggen.
    Kom gärna tillbaka och berätta hur det gick, många varma tankar och omfamningar till dig!

  • Känner igen mig :-(

    Jag har en bra advokat och jag ska få ha henne igen nu i hovrätten. Jag har några få vänner kvar, men alla andra finns fortfarande kvar i stan. Jag vågar inte ens gå och handla längre för jag vill inte möta de f.d vännerna.
    Jag skriver och berättar hur det gick när det är över. Jag känner mig väldigt pessimistisk efter alla skriverier i tidningarna om hur det ena våldtäktsmålet efter det andra läggs ned. Jag vann ju i tingsrätten, så jag hoppas att det betyder något iaf. kramar

  • Vb

    @Känner igen mig,
    det är ett bra rättesnöre från Tingsrätten, kan tänka mig att Hovrätten går på deras linje, om nå´t ändras så kan det bli påföljden för kräket.Så blev det i mitt fall, brottsrubriceringen stod kvar, men påfäljden ändrades till 8 år.Tänk så.

    Styrka!

  • tonarsmorsa

    Skit i allas snack! Vet att det är lättare sagt än gjort, men ändå…! Använd all den styrka som du trots allt besitter, till något positivt för dig själv. (Vilket du i och för sig gör redan) Samla dina krafter till att ge dig själv frid! Det är vad jag önskar dig mest av allt just nu! Kram!

  • ET

    Det är så att man vill kräkas……….

  • Rosa

    Jag uppfostrar mina två tonåringar till samma rättigheter i samhället. Det innebär, även om jag hoppas att de aldrig blir så, att de har samma rätt att bli fulla, spåra ur, skrika, vara högljudd osv. MEN innebär de då att min dotter får andra sorters ”skyldigheter” som att inneha rätten till att bli våldtagen, förnedrad, överfallen för att hon har betett sig så här? Tankar som uppstår och som känns så fel att det ska vara så. Ingen rim och fason helt enkelt.

  • ellen

    Vad fruktansvärt… Ruggig läsning detta, hur kan det vara ok att vi kvinnor måste bevisa vår oskuld när vi blivit utsatt? Hoppas på det bästa för er alla! Stay strong and proud! Stor kram!

  • Känner igen mig :-(

    Igår var hovrätten… Jag vet inte hur det gickfaktiskt. Domen meddelas om två veckor. Men min advokat sa att de kan lika gärna frikänna honom som att fastställa domen. Det enda jag vet är att de fd vännerna ljög och ändrade sin historia, men jag hoppas att hovrätten ser det. Mvh

  • Vb

    @Känner igen mig,
    Åh, vad skönt att rättegångarna är över.Personligen litar jag mer på hovrätten eftersom dom är mer jurudiskt kunnande.Advokaten verkar bra, inger inga falska förhoppningar.Låt oss hoppas på att åtminstone domen fastställs!

    Skriv gärna igen, min mail om du vill, under listen Vb/kontakt.
    Fantastiska du som orkat, många varma kramar!

  • Någons mamma-Någons dotter

    Hej VB!

    Vet du en man förgrep sig på min dotter. I tingsrätten då jag skulle vittna började hans advokat att mangla mig, och då menar jag i värsta amerikanska advokatfilms stilen. Frågorna var hur många älskare JAG?!! hade haft och hur ofta jag byte man!!! Det är chockerande sant. Lyckligtvis fann jag mig och när jag lyckades få ordet under hans kulspruteförhör av mig frågade jag ” om jag prostituerar mig ger det män rätt att våldta min minderåriga dotter. Han tystnade och jag vet att jag tog ”poäng”. Tack Gode Gud för att jag fann mig, vilket inte alltid är lätt i sådana situationer. Men jag kokar fortfarande av ilska när jag tänker på hur de prövade göra hans oförlåtliga brott till min skuld. It´s a mans world! /Någons mamma

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: