Etikettarkiv: rosa tankar

Smällar och klappar, Vbs Nyårskrönika

happy_new_yearDags att knyta ihop årets bloggår 2008; och jag vill dela med mig av lite personliga highlights!

Det är det bloggår som jag raderade min blogg på Aftonbladet, en befrielse. Ab med sina ständiga ”bloggkrig” och alla bekräftelsedårar som bara tävlar i vem kan skrika högst, en vuxenchatt som i alla fall jag vuxit ur. Men jag glömmer inte bort att det finns pärlor i sandlådan.

2008 är också bloggåret då det exploderade ut en massa bloggbebisar t.ex Bitterbloggen/Linda som gått från klarhet till klarhet, den ”kaxiga” fil magen som hade is i magen och klarade av att gifta sig, föda barn, flytta inom loppet av ett år. Puppelito och svamliga Eva gjorde likadant, fast ännu bättre bloggmässigt, dom båda träffades via bloggen och sitter nu i ett hus och med en lillChipp! Grattis återigen till er lycka.

Så har vi Nina och Bibbi. Som båda fick nya hjärtan på riktigt när deras egna inte orkade längre. Bloggens riktiga hjärtebrudar! Kära Njurpajen Livsglimtar som inte hann få sin väns njure får vänta till nästa års ihopknytning.

Englas mamma som bloggar om sorgen efter sin mördade dotter vill jag ge en extra eloge för att hon orkar gå vidare trots att folk anklagar henne på bloggen för än det ena och andra.Linneas mamma Ludmilla som bryter tabun i sin blogg om dotterns självmord, modigt självutlämnande.Tack.

Rosababe som fick kicken från sitt jobb för att hon bloggade om Knaschefen bl.a. Han visade sig vara en riktig Knaschef, märklig historia och ett nytt bloggfenomen.

FRA får dom initierade bloggarna skriva om, jag skrev en liten blogg hur det kan påverka oss med skyddad identitet. Och apropå det; så gungar det rejält i bloggen Monica Antonsson. Hon gick i Mia Ericssons fotspår, hon som figurerar i Liza Marklunds böcker Gömda och Asyl. Böckerna som Antonsson och Mias anhöriga menar är en stor fet lögn. Hur kommer det att påverka oss som verkligen behöver skyddet?

Så det sorgligaste i Bloggåret 2008, bloggerskan Helené Almgren aka Alma Mater, Alter Ego Resonerar avled i cancer efter en kort tids sjukdom. Helené som generöst delade med sig av sina kunskaper i bloggeriet,inspirerade oss bloggrookies; hon bloggade in i det sista om brister i sjukvården. Helené var den första bloggare jag vågade träffa , vi gjorde en oförglömlig Helsingforstur på midsommaren 2006. En riktig vän, precis som alla andra blivit jag träffat. Ingen nämnd, ingen glömd! Personligen kan jag tycka att Helené skulle få Hederspriset postumt för sina insatser i bloggvärlden som Aftonbladets Jan Helin och Kalle Jungqvist utser i Det Stora Bloggpriset som instiftades i år och utser nästa år i februari. När jag läste kriterierna för både bloggpanelen och dom snäva kategorierna fick jag mig ett gott och rått skratt, dom mest inflytelserika bloggarna! Jo, jag tackar jag:-) Men en del av er har jobbat hårt för att hamna högt i bloggstatistiken så för all del, väl bekomme!

Slutligen vill jag tacka alla ni goa bloggare som oförtrutet kommenterat och tröstat mig när det varit dippar, glatts med mig när det varit lycka, ni anar inte vad det betyder för mig. Och eftersom jag inte kan nämna alla här, så plockar jag en kommentar från en av det manliga könet som värmde extra. Var é grabbarna? Myllis skriver i detta inlägg;

Du blir bara tuffare med åren. Klyscha så det bara skriker om det: Det som inte dödar dig….. Vem vill höra det? När det finns: Kram på dig och du kan luta dig mot mig om det hjälper.

Så kram på dig i allt elände som lagts till det tidigare. Men minns att jag tittar in då och då för att ta del av bördan. =)

Myllis


Gott slut och ett riktigt Gott Nytt År, blog on!




Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Sådärja

Diskat undan efter lunchen med Barbis igår. Hon hade ett ärende till byn, så vi slog en massa flugor i en  smäll.

Käkade god lunch (sa hon)
Fick tillbaka min cykel som vi bytte häromåret, hennes dotter fick min flickcykel (måste nå ner till pedalerna), jag fick mobiltelefon.
Mobiltelefon pajade, cykeln växte hennes dotter ur. Switch. 🙂
Följde med på hennes ärende
Ärendet var inte klart, en annan inblandad som inte fick arslet ur vagnen
Shoppade lite, kikade in i en underbar butik med aromatiska, eteriska godsaker!
Fikade på torget, en ljuvlig café lattemousse för blogginnehavaren, Barbis en halv citronpaj som hon inte rekommenderar
Tillbaka till ärendet, som till slut löste sig
Gick hem, för att få igång magen efter godsakerna, dottoren sa att det är stort inklämt bråck som måste opereras,  annars risk för tarmvred.
Vände strax tillbaka, eftersom en barnfamilj som lagt en hyrfilm på biltaket, glömde den och efter att dom kört över den och jag gick fram och plockade upp den, och såg att videobutiken låg alldeles nära, gick jag dit med den. Fan, världens scout
Fortsatte hemåt,
Glömde mjölken
Gick till macken, köpte mjölk

Men sablars vilket trist inlägg!

Jag vill ju bara säga att jag är så glad över bloggen. Har fått vänner jag antagligen inte skulle träffat annars, alla på olika nivåer.

Barbakvinna som är en nära vän, Rosa likaså, Tonårsmorsa räknar jag in där också, fast vi har mest telefonkontakt. Som härliga Livsglimtar, våra knasiga och långa samtal är så berikande. Jag har inte träffat många bloggare, men samtliga ingen nämnd och ingen glömd, är toppen. Sist men inte minst är MK back in wordpressbusiness! Tack bloggen.

Edit;
Får inte glömma att ResonerarAlma och SpiroSpero är riktiga datanördar och har hjälpt till med förklaringar och datahjälp! Världens tack!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


Vem vet inte om….

Trallar på Lisa Ekdahls slagdänga under tiden jag skriver.

Vem vet var jag är nästa vecka?
Inte jag själv ens, beställde pass istället för legget som jag sumpat för några månader sedan i 08området. Att som kvarskriven skaffa nytt utan att ha någon som kan vidimera är lite krångligt. Men det löste sig med den bästa snuten i sta´n. Hon som vakade över mig när jag hade besöksförbud.Hon själv jobbar i en annan del av Sverige just nu, men hennes kollega på (håll i hatten nu) ja hon bytte tjänst från personskydd till ), Underättelsetjänsten, fixade biffen. Han var ingen biff, mer en tanig fiskpinne. En mycket trevlig kabbeljo. Undrar om jag egentligen ska ha ett pass? Har väl inte gått nå´n näbb förbi att författaren av denna blogg är aningens impulsiv? Jag föredrar spontan, tack.

Författare skriver jag inte för märkvärdiga mig, utan för att förra veckan läste jag i AB, sista sidan 5 tycker till. Linda Rosing hade fått luft igen och kallade sig inte för idiot, som jag tycker, utan Bloggare…..say no more. Vill inte spela i hennes division.

Idag är en bättre dag fast det är natt nu, än igår. Strosade på Ikeas rea och lyckades bara bränna ett par hundringar, balkongen har blivit sittnings och vistelsebar (utan bar), kastat massa skit som där, dock inte så´n skit som min gode väninna skriver om här. Hon ska förövrigt få sitta där. På balkongen alltså. Kanske med Rosababe? Ska jag bjuda på citronmarängpaj kanske?

Fast allra helst skulle jag vilja att min platoniska kärlek, grekdoktorn och jag ligger på balkongen och tittar upp genom körsbärsträdets grenar där ljuset silas, så hela världen blir milt grön. Vi ska inte prata, bara titta. Fast jag ska smygtitta på hans ädla profil, kanske få ett ögonkast av dom där medelhavsfärgade ögonen, blicken som ger mig hopp, för att jag ser att han lyssnar. Hör mitt plågade inre brus, blir inte rädd och flyr. Möter min sårade, sargade, sorgsna blick utan att vika eller komma med floskler eller humma.

Började jag inte bloggen med att fly………?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,