Kategoriarkiv: Misshandeln

Inte en spänn

Hittade följande kommentarer *pekar neråt* hos Ingrid Carlqvist, en ”riktig” journalist som har startat något så viktigt som en ny inredningsporrblaska;

Villaliv, Villervallajournalistik kallar jag det för. Inte en enda krona ska landa i den människans ficka. Vad tror ni dom tar vägen? Han, Osama ni vet? Han som är det verkliga offret får väl lita på det svenska rättsväsendet eller varför inte skriva en bok? Antonsson sufflerar nog gärna det som inte hörs bakom muschen, så kan dom dela på stålarna. Fy fan!

Anonym sa…
”Osama säger att i MA:s bok att pengar inte betyder något för honom. Ändå misshandlade han Caroline när denne anmälde till försäkringskassan att hon ville få bidragsförskott. Osama nämligen vägrade att delta i det gemensamma barnets underhåll på frivillig basis.
Trots att pengar inte spelar någon roll för denna gentleman ansåg han ändå att skulden hos FK var tillräckligt skäl att misshandla det gemensamma barnets mor på en öppen gata med en knytnävslag på kinden.

Nej, det bär emot att samla pengar till en sådan här ansvarslös kräk!

Om det däremot var helt säkert att de eventuella pengarna som Osama skulle få som skadestånd från Mia och Lisa och Piratförlaget skulle oavkortade gå till välgörande ändamål (och i inte i hans egna fickor) – då skulle även jag vilja bidra till rättegångskostnaderna.

Tillägg 19/2 en kommentar från Ylva, klistrar in den nedan.

Men jag vill gärna inte ge mina pengar till en man som dels anser att svenska staten ska försörja hans barn och dels att han kan misshandla alla sina fruar, gifta sig för att få uppehållstillstånd (i Kanada) och skilja sig när det faller honom in (en gång från kusinen i Kanada och tre gånger från nutida frun)”

Peter

en medmänniska sa…
”Verkligen svårt att förstå av vilken orsak skulle man bilda en fond åt en misshandlare och bedragare.
När Osama gifte sig med sin kusin i Canada hade han på ett bedrägligt sätt tillskanat sig ganska mycket dollars för att börja ett nytt liv där. Fyra gånger gällde misshandeln han blev dömd till gällande Mia. Och tredje frun har han gift sig med flera gånger. Misshandel oxå där , men som sedan tagits tillbaka. Misshandel oxå med andra frun som berättar om sitt liv med Osama. Nej denhär mannen borde ha utvisats från Sverige då hade inte Mia behövt leva sitt liv i skräck . Jag försöker verkligen vara en medmänniska, men att hylla obotliga misshandlare tar verkligen emot”

Jag kopierar reginas kommentar innifrån Monica Antonssons blogg.

”Det är lite läskigt hur alla nu skriker om att Osama förtjänar en ursäkt och skadestånd och allt möjligt. I Sanningen om Gömda finns inga bevis för att Osama är oskyldig till den grova misshandeln och förföljelsen av Mia som beskrivs i Gömda. Det som finns är hans egen utsago, hans fru (och båda de säger emot sig själva och ljuger – först hävdar Osama att han aldrig slagit Mia, sen erkänner han endast de tre tillfällen som han är dömd för, de säger att han aldrig slagit sin nuvarande fru, men sen kommer det fram att hon anmält honom för misshandel en gång men dragit tillbaka anmälan, Michael minns att Osama försökt köra över honom och Sara i barnvagnen, men det viftas bort som att han bara ville skrämmas, men samtidigt ville Luis inte skrämmas när han körde på Osama utan det var mordförsök det)
Jag tycker att Osama framstår i Sanningen om Gömda som en opålitlig man som ljuger om det han tror att han kan komma undan med och som har misshandlat minst 3 kvinnor; Mia, Carolin och sin nuvarande fru. Vad han mer gjort än det som han själv och de andra inblandade erkänner kan man bara fantisera om.”

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


En sanning om lögner, en väl beprövad teknik i nedbrytningsprocesser

I Sanningen om Gömdabråket; jag använder bråket för att det är vad blaskorna döpt debaklet till, hänger Antonsson och anhang upp sig på att Osama Awad ska ha sagt till Mia att han var med i Sabra och Shatilamassakrerna. Det ska enligt uppgift inte stämma eftersom Osama är muslim och massakern var det kristna som ansvarade för. Det är alltså en lögn och dessutom rasistiskt att ens tänka så.

Då vill jag berätta om en av Mördarjävelns härskartekniker han använde under vårt sexåriga förhållande;

Han hade en speciell tatuering som han hänvisade till ett ”brödraskap” i Asien. Ett kriminellt brödraskap. Det var startskottet till fler lögner om hans kriminella bana. Han ville bara sätta skräck i mig, en väl använd härskarteknik. I början av förhållandet låg den tyste, starka mannen i min säng på nätterna och grät som ett barn för hans kriminella förflutna. Som sedan i rättegångarna minimerades till en rattfylla i väldigt unga år. Hans belastningregister var rent.
Han berättade snörvlande om bankrånet i förorten, hur den kvinnliga väktaren hade legat på backen med värdeväskan fastfjättrad med handbojor i armen och bad för sitt liv. –Jag har två barn, snälla skjut inte. Den här historien upprepades många gånger i olika versioner. Stålarna var nergrävda i södra Stockholm, men han var inte säker på om sedlarna var märkta. Så därför kunde han inte använda sig av dom. T.ex till att hjälpa till med min hyra och övriga omkostnader eftersom han till stora delar bodde hos mig.
Han talade om för mig vid en incident på lokala puben med tre andra individer när han ”medlade” mellan dom.(dom två som såg ut som riktiga gangsters)då han viskade  konspiratoriskt till mig , –vi kände igen varandra från Hall.Faktum är att han satt och skröt offentligt för oss andra om sina voltor. Hur rubbat är inte det?

Jag skulle kunna rapa hur många liknande saker som helst, men jag vill bara påpeka hur dom här männen, förövarna kan använda skrämseltaktiker som ett led i terror. Jag som inte har, hade någon som helst erfarenhet av ett kriminellt liv, mer än via jobbet i vissa sammanhag kunde inte helt avslå hans påståeenden som lögner. Men jag blev på min vakt, jag blev rädd. Lika rädd som när han berättade att jag hade ett pris på mitt huvud. 50.000 var mitt liv värt. Jag fick lära mig hur man med olika vapen gjorde mest skada. Som när han till slut körde in kniven minst fem gånger i magen och lever och tarmar trasades sönder, eftersom han gjorde som han sagt; – man ska köra in den och vrida om, då blir skadorna störst, då kan man vara säker. På döden.

Och jag kan mycket väl tänka mig att Osama också använt skrämselteknik, det brukar små, ynkliga rädda människor göra. Utöva terror kallas det. Jämför gärna min historia med Mias i detta fall, det är inget nytt jag kommer med. Det är fakta. En härskarteknik.

Andra skriver om Gömda

Läs även andra bloggares åsikter om

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,


Det här är riktiga män

Det började i Piteå, när en kvinna blev brutalt mördad med en yxa av sin sambo. Då reste sig männen i Piteå och startade ett upprop till män i Sverige att göra som dom. Sätta foten i backen för mäns våld mot kvinnor och barn, dom startade manifestioner och gav ”stafettpinnen” vidare till män i andra städer att göra likadant. Jag trodde att dessa nätverk mer eller mindre gått under jorden, tappat kraften för det är lätt att göra när det handlar om att stångas mot myndigheter och inte få några större bidrag att driva den här viktiga frågan. Vi lever i ett patriarkat, det är bara så, så när män ställer sig på vår sida med parollen:

  • Vi är emot kvinnoförnedring i alla former, t.ex våld, porr, skällsord, osynliggörande etc.
  • Vi vill öka den almänna kunskapen genom att utbilda oss till ickevåldsambassadörer som sprider vår kunskap vidare till kollegor, vänner och bekanta i våra egna nätverk.
  • Vi anser att män har ett kollektivt ansvar att säga ifrån och verka för en attitydförändring i samhället, (och här kommer dom viktigaste raderna), Vi män har inte en kollektiv skuld för våldet mot kvinnor, men vi måste ta en aktiv del i kampen mot våldet.
  • Vi vill verka för en förnyad dialog mellan kvinnor och män, där tilliten ska stärkas och kampen för ett våldsfritt samhälle ska förena och befria oss från förtrycket vi själva har skapat.

så kan man inte mer än att börja tro på mänskligheten igen, den manliga mänskligheten. För oss som drabbats är det den största svårigheten, att ha tillit till just män. Under veckan som gått har det pågått manifestationer över hela landet, b.la i Stockholm, i samband med FNs Internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november. Under en av dessa dagar träffade jag på ett mansnätverk för kvinnofrid, jag trodde faktiskt att dom försvunnit, har i tankarna undrat var i hela friden dom tog vägen. Desto mer tacksamt blev mötet, bland andra aktivister som Amnesty, Kvinnojourer osv. En av deltagarna och jag började tala om att jag skulle komma till dom för en ”föreläsning”, komma och berätta hur livet efter våld gestaltar sig. Träffade på en psykolog/terapeut som jobbar med männen som brukar våld, vi ska också höras av och se vad vi kan göra för varandra. Kanske blir det något, kanske inte. Men vi vet att vi finns och verkar på vårt eget vis, i detta stora samhällsproblem som kallas Operation Kvinnofrid.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Mycket Mördarjävel nu

Ikväll ska han stämpla in på Daltanstalten efter sin 48 timmars permis. Så här på sista dagen snurrar tankarna mer och mer. Jag får inga detaljerade tider, risk för fritagning används som det främsta argumentet. Ler sardoniskt, det är väl det sista jag skulle göra!

Funderar mer och mer på förflyttningen som återkallats. Varför han begärde sig dit? Tillberga, Västerås. Få en utbildning är det första argumentet. Visst är tanken god, men;

Han har redan fått en utbildning med hjälp av Frivården/AF vid den första domen, misshandeln som finns att läsa i vänsterspalten. Domen blev skyddstillsyn med särskilda föreskrifter om alkoholvård. Han är en klockren alkis, som när han väl jobbar, jobbar han för flera! Ett välkänt fenomen inom alkoholvård/kretsar. AF bjöd på en lagerkurs, som ledde till en truckförarutbildning, som ledde till praktik på Vin&Sprit, som ledde till fast anställning……..vad säger man, skrattar eller gråter.

Så nog har han en utbildning att falla tillbaka på vid frigivning, även bostad, han tillbringar sina permissioner där han är skriven tillsammans med sin exfru, som förhoppningsvis är min sköld mot ytterligare våld. Han har löst skulden till BroM, Brottsoffermyndigheten, flera hundratusen, med stålar som han flyttat över till ”medbrottslingen” Exfruns konto. Pengar finns alltså.

På Tillbergaanstalten bedrivs ett UNIKT projekt. Klienterna får marknadsanpassade löner! Ja, du läser rätt! Inte den vanliga pengen á > 10 pix för utfört arbete, utan en ren snickarlärlingslön. Vad ligger den på? 12-13 000 tusen? I ett  led för en skuldsanering, bättre grund att stå på vid frigivning. Vanligt folk som inte begått brott, har förbannat svårt att få skuldsanering. Har efterlyst information från KVVs informationsavdelnig ang. detta, utan resultat. Så rätta mig gärna om jag har fel. 

Låter väl rimligt, för dom klienter som inte har någon av dom förutsättningar som Mördarjäveln har. Jag fattar inte att KVV än en gång, har köpt Monstrets manipulationer. Görs det ingen efterforskning, i planeringen vid frigivning eller förflyttning? Den här jäveln, har bevisligen hållit sig nykter i ett år, enligt den lilla sinnnesundersökningen, som utfördes av Marianne Christiansson  på Huddinge Rättspsyk. Hon som undersöker dom flesta antisociala våldsbrottslingar. Bevisligen säger jag, vet hela jävla inavelsbyn att han söp! Dom kallar det återfall, men om man lyckas komma upp i 2,5 promille på ett par timmar, som han hade när han försökte mörda mig, har man ”grundat” rätt bra, under en  lång tid.

Daltanstalten skriver i ansökan till Placeringsenheten, att MJ uppvisat mycket god skötsamhet, han har genomgående lämnat negativa urinprover och han deltar i anvisad programverksamhet.

Då var vi där igen, jobbar och visar framfötterna, aset har alkoholproblem, inte tjack. Vad visar ett URINprov vad han kolkat? Varför görs inget leverprov? Och programverksamhet på anstalten är lika med 0. Fy fan säger jag……..

” I drink too much. The last time I gave a urine sample it had an olive in it”

Rodney Dangerfield

Missförstå mig inte nu. Jag tycker att det är utmärkt med programverksamheten inom KVVs öppna anstalter med utbildning men ska det här satans monstret sno någon annans chans, någon intern som inte har dom förutsättningar Mördarjäveln har? Nä, det köper inte jag. Och att placeringen från början var olämplig rent geografiskt, sett från från  min vistelseort. Målsägandeinformationen ska inte som nu, vid förflyttning från sluten till öppen anstalt ligga på anstalterna ansvar. Utan den ska ligga på Placeringsenheten. Det kommer jag att föreslå i den JO-anmälan jag får hjälp med imorgon att skriva angående den bristande målsägandeinformationen.

Andra bloggar om: , , ,  , , , , , ,

Läs något intressant


Sår som aldrig läker / 4 och slutet

Jag satt kvar tills Achmed stängde.En polare som bodde åt mitt håll, eskorterade mig hem.Jag var så avstängd och berusningen hjälpte till, att jag inte kände mig osäker hemma.Hur jag kunde somna, förstår jag inte, men det gjorde jag.

 

För att vakna till ett slagfält, blodigt och rörigt.Snuten hade till och med  grävt i balkonglådorna, på jakt efter knivar. Som kuriosa kan jag berätta, att mina köksknivar skickades tillbaka med post efter rättssvängen. -Ska man skratta eller gråta.

 

Hittar ”hans” nyckel till lägenheten i hallen, kanske jag kom ihåg det omedvetet, och därför kunde kollapssova.

 

Gick runt i lägenheten och plockade helt planlöst, och minns alla dessa jävla gånger som kniven varit framme.Dessa gånger som jag flytt från ”vår” säng, när den där handen, väckt mig på kroppen; fordrande. Och jag till soffan eller dotterns säng, med mördarjäveln efter, som ofta slutade med kniven mot strupen, eller att han varligt tog av mina glasögon, för att inte skada dom, och körde upp knytnäven i fejset.Vad som hände sen vill jag inte minnas alls.Och barmhärtigt nog, så är det suddigt,

Alla dessa gånger, då grannarna ”inte hört”, som eskalerade till den här vansinnesgrejen .

 

Satt bara och stirrade till slut, såg inget, kände inget, som om ingenting angick mig. Då ringer det på dörren, skriker rätt ut-Vem är det? En bekant, som varit på Schappet samtidigt som mördarjäveln, men gått innan jag kom.
Hon berättade hur monstret kommit in som en kung, i nya kläder (bandage och tejp över sina ihopsydda skador) och skojar och antyder att det är jag som attackerat honom!?En del mindre begåvade människor köpte det.

 

Efter ett par veckor tog han kontakt med mig per telefon, han var livrädd för förundersökningen, det ev fängelsestraff han skulle få. Det var honom det var synd om…

 

Jag tog tillbaka honom, meddelade polisen att jag inte ville medverka, men det gick under allmänt åtal.
Rättegångsdatum bestämdes, han låg och tjöt och frågade om jag skulle komma på besök på kåken.
-Lova att du kommer, jag älskar ju dig! Jag betalar resorna, står du ut, att knulla när vakterna titar på? Och jag min dumma jävel, sa javisst.

 

Fortfarande var det mitt fel, eftersom jag ringt Sos alarm. Inte hans fel som alltid bar på en kniv, i sin paranoida värld.
Jag ska bespara er skiten emellan  ”återkomsten” och rättegång, han fick skyddstillsyn med särskilda föreskrifter om alkoholvård.

 

Den ”vården” bestod bl.a av kontakt med övervakare,arbetsförmedling och alkoholmottagningen på orten. Vården bestod av att blåsa grönt tre dagar i veckan, sen med glesare tillfällen, för han var ju så ”duktig”. Det vet alla fyllon hur man bär sig åt, för att dölja.

Det jag vill ha sagt, skydda aldrig era banemän, det blev värre. En situation som ingen kan drömma om,

den ni tror er älska mest, är den som vill ända ert liv.

 

Men det tokiga som blev, är att han var otrolig att jobba, så han fick ”arbetsträning” på Systembolaget. Yepp, du läser rätt, en alkis får jobb på det stället där man b.la kan stå i ”krossen” och inandas dofter man inte kan motstå. Där fick han sedermera också fast anställning,

 

Den historien som hände p.ga att jag ”avslöjade” hans falskspel, utvecklingssamtal på Systembolaget han talade om att han var gift, största intresse att resa, ljög dom rakt upp i ansiktet, och jag gjorde det förödande samtalet till hans jobb, för han dök inte upp i tid hos mig, och hörde inte av sig.

-Då bestämde han sig för att döda mig. Inte då, men den 13 sep 2003. Men han lyckades inte….

Andra bloggar om: , , ,

 

 


Sår som aldrig läker / 3

Det hinner bli förmiddag och min vän är fortfarande kvar.Den där ena kvinnan som var jag, som jag inte kände igen, satt mest och grät och hulkade och kolkade på spriten han lämnat i ”hastigt mod”.I utfallet han gjorde mot mig, hade jag tydligen parerat, för en fingertopp paltade rejält.Revorna i rygg och i bröstkorgen var inte så djupa.Polisen hade lovat att ringa om dom släppte honom, men jag kunde inte ens tänka mig att ligga ner.Irrade bara runt och babblade som en tok.Min kloka underbara vän, lät mig hållas.

Då ringer det på dörren!Freeze, hela jävla världen bara stannar, och vi glor på varandra, vännen och jag.Antagligen känns det så att få en hjärtattack, som jag kände mig då.-Jag öppnar, säger hon bestämt! Jag tänker, men dom skulle ringa när dom släpper honom.
Det är två civila poliser, krimutredare, så jag får klä på mig och åker ner till stationen, för ytterligare fotodokumentation, och läkarbesiktning över mina skador, det skrivs intyg till den ev rättegången.Dom berättar att han blev körd till akuten där dom fick sy igen ett flertal snitt, nu sitter han i häktet.

Vid denna tidpunkt är jag i ett rejält chocktillstånd och ber om att få träffa en psykläkare, för man kan tydligen inte begära, att det skulle läkar´n som hyrts in skulle se alldeles själv.Jag skakar, gråter och är arg ömsom vartannat.
Den ena coppen kör mig till psykakuten, läkaren har förvarnat att jag är på ingång. Landar och coppen släpper av mig, jag får själv gå in och anmäla mig, och blir ombedd att sitta ner i väntrummet.Själv!Det var ju det jag absolut inte ville, vågade inte vara själv.I väntrummet står en kvinna i 50- årsåldern och pratar med en nonexisting person.Jag sätter mig på ytterkanten av en stol, ser noga till att ryggen är mot väggen, spänd spänd!Kvinnan drar in mig i ”deras” samtal, jag hör hur personalen sitter längre bort i en korridor och fikar, dom skrattar, jag mår sämre och sämre.Allt börjar kännas overkligt, som om jag stängs in i en bubbla, tillhör inte längre det som sker därutanför, världen.Rädslan jag känner, ligger omlindad runt mig som Gladpack, kan inte andas snart och ingen kommer till min undsättning.Dom fikar. Och skrattar. Jag gråter, svettas, mår jävulskt illa, känner bakom plast huden hur rosenrasande jag blir att ingen ser mig.
Jag går; går ut för att ta en cigg, står inte ut med kvinnans babblande, personalens skrattande, med mig själv. Tar ett bloss, försöker hålla ihop mig, när räddningen kommer. En taxi, som släpper av en passagerare och blir ledig. Slänger fimpen och tar av mig plasten och åker hem, till slaktarboden.

För så ser det ut hemma, blod överallt. Tar tre sömntabletter och lägger mig på det enda stället som är rent och känns tryggt. I dotterns säng. Den är ledig eftersom hon är hos kontaktfamiljen. Svimmar in i nå´t komaliknande.
Vaknar upp, svettig, groggy doftandes skräck. Skräck luktar speciellt. Tar en dusch, blockerar alla känslor och går ner till byns schapp, där bedövningen finns. Alkohol.
-Hassan, ägaren tittar forskande på mig när jag kliver in, fattar att han vet.Oroväckande, har dom släppt honom? Tar biran, svarar att det är ok, och när jag sätter mig ner, glor hela jävla haket på mig, och det är tyst, jävligt tyst. Mördarjäveln är inte där, det första jag noterade, tystnaden bryts av en som svingar ölsejdeln högt med orden -Det där gjorde du snyggt!Sjunker ännu längre ner, misstanken blev bekräftad.Han var släppt, och psychot hade varit där. Han hade varit där och ”låtit” folk förstå att jag var orsaken till bandagen och tejpen.Jag satt kvar, här var det folk omkring och lät ”bedövningen” flöda.

Hade tänkt storyn i tre delar, men det tar längre tid än jag trodde att få ord på skiten.Och nu känns det som jag skulle ha titeln Sår som läker mer långsamt 

 


Sår som aldrig läker / 2

Han bara sitter där!Läskigt kolugn, och låter blodet forsa ner på golvet.Jag är ju avstängd, så någon rädsla kan jag inte komma ihåg.Utan fram kommer den gamla larmoperatören i mig (jobbat med det) och börjar rota efter bandage att snörpa blodflödet med.
-Va fan skulle du ringa snuten för, frågar han.-Jag ringde inte snuten svarar jag.Jag ringde i första hand ambulans, jag visste inte vem som skulle dö här.Noterar att djungelkniven ligger på köksbordet utom räckhåll för honom.Han säger, vi säger att det var någon vi inte känner som gjorde det här och har stuckit.Men va fan, det kan jag inte göra heller replikerar jag.
-Ja, det var jävligt ONÖDIGT att ringa snuten.Jag kan åka till akuten imorrn och säga att jag blev överfallen.Det här blir bara skit av, fattaru, SKIT!

Han har stängt av samtalet med SOS, när han rispade mig i ryggen, och telefonen ringer.Det är snuten som ber mig att komma ner och öppna porten!?Nu var det ju lugnt, så jag kastade ut nyckeln från sovrumsfönstret.
Och in genom dörren kommer snuten först med dragna vapen, fram till oss i köket.Tar mig åt sidan, sjukvårdarna kollar mig snabbt; ingen större fara, men mördarjäveln får åka till akuten för ihoplappning.Det kunde inte vänta, så här i efterhand kan jag tänka att han skulle få ha förblött, det satans monstret.

Kvar blir jag och en bunt poliser.Det blir inledande förhör, muntligt med bandare, det blir viddeoförhör.Dom snokar igenom hela lägenheten och till min fasa hittar dom fler knivar, en del av mina köksknivar och en butterflykniv.Den sista hittade dom under bäddmadrassen på ”hans” sida.Allt droppas i bevispåsar.
I det här stadiet börjar jag bryta ihop, gråter, är förbannad om vartannat.Och börjar kolka i mig hans sprit han hade kvar.Men när polisen var klar med det”praktiska”, lämnades jag till mitt öde i prechockstatus.
Ringer en vän som kommer upp och blir rådd när hon ser blodbadet.Blod ser alltid ut att vara mer än det är, och när hon måste lämna för att gå ut med hunden tar en annan vän vid.Jag vågar inte vara ensam, fast jag visste att mördarn var i förvar.

Del 3 och sista delen lägger jag ut snart, så fort jag samlat mig igen.Jag skriver det igen, jag skriver för mig själv, ingenting annat.


Sår som aldrig läker / 1

Mördarjäveln förlorade inte sin oskuld till Satan den sista gången han var på mig.Den tog nå´n myrslok i vaggan.Nä, en av gångerna innan som ledde till rättegång var inte lika allvarlig.
Jag vaknade en natt av något som ”kittlade” på ryggen.Hela den veckan hade han en djungelkniv liggandes bredvid honom vid sängen, när han inte hade den på sig.Då är inte jag iaf uppkäftig.
Kittlandet var psychot, som rispade mig upptäckte jag när jag vände mig om.Rollover manövern gjorde att han satte sig på mig grensle, med en blick som Chrille Pettersson skulle avundats.Han såg definitivt inte mig, utan nå´n demon som inte jag känner.Som en spya kläcker han ur sig:
-Du ska dö din jävel, och börjar hacka med djungelkniven i bröstkorgen på mig.Jag vrålar rätt ut, han far upp som ett skållat troll i riktning mot köket.Skräckslagen, yrvaken och kaos i bollen smyger jag efter, risporna var inte så farligt, har varit med om värre you know.
Han står längst in i köket mot fönstret vid spisen, och jag noterar snabbt att han har hackat eller ristat sig själv på magen, nästan rituellt.Det sipprar sakta rännilar av blod ner på golvet.
-Men vad gör du, skräckslaget, tänker var la jag telefonen, och tar spontant ett steg fram.Då gör han ett utfall, jag backar och upprepar
-vad gör du, är du inte klok, det är jag!
Då höjer han sin ena arm och börjar skära sig djupt, så jag ser hur huden fläker upp sig, det sippar inte.Först händer ingenting, sen forsar det fram.Allt det här sker inom loppet av bara några minuter.Och han fortsätter metodiskt att skära djupa, snyggt placerade snitt.Med samma glasartade blick, lost!
Jag är redan på väg tillbaka till sovrummet där mobilen ligger, ringer 112 och bara skriker mitt namn adress och telefonnummer och att vi behöver hjälp omgående.När jag pratar med larmoperatören känner jag hur han börjar rista mig i ryggen, då övergår skriken till nå´t jag inte känner igen.-Lägg inte på manar SOS, lägg inte på, vi är på väg.

Då, som om man tryckt på pause, stannar han bara upp och blicken blir istället förvirrad, ja t.om rädd.Han sätter sig bara lugnt, blödande på en köksstol.Han frågar om snuten är på väg, jag svarar att både dom och ambulans kommer, det forsar ur snitten han gjort på sig själv.Och i mig händer något, jag förlorar kontakten med mig själv.Jag blir två.En som är med, en annan som betraktar.Och jag känner ingen av dessa kvinnor, alltså är vi tre, eller?

Måste vila skallen nu fortsätter imorrn

Andra bloggar om: , , ,


Det är på kåken dom möter varandra…(mel.Det var på Capri….

nuför tiden.Vad i helvete har jag pysslat med?Tro inte att det här är första gången jag frågar mig själv det.

Anledningen till att jag sitter på okänd ort, med skyddade uppgifter, sitter inne för mordförsök på 8 år av undertecknad.Ibland funderar jag på om det inte hade varit bättre att dö.Jag är inte ute efter medlidande, men snurret i skallen gör mig tokig.Diagnistiserad PTSD (posttraumatiskt stress) som jag tror är plågsammare än att dö vissa stunder; för det ”provade” jag på när när mördarjäveln hade huggsexa.Började en terapi innan flytten; som jag gjorde i herrans tid eftersom han nu suttit 2,5 år och enligt reglerna ska ha ”normalpermissioner”; som hjälpte mig oerhört att hantera alla känslor och flashbacks.I samband med flytten skulle remitteringar vara klara, så att jag kunde fortsätta.Men icke sa Nicke, remisser ”försvann”, hittades och dom kunde inte hitta mig (finns inte ngt register) så nu får ni vara mina terapeuter tills kontakt etablerats.Usch, det här tar andan ur mig, får ösa ur mig i små portioner märker jag.Mer sedan.

Måste fokusera, tillbaka till rubriken!Under dom 6 åren vi hade ett ”förhållande”, gick han tillbaka till sin f.d fru (skilde sig under vår tid, hänger du me´?) regelbundet.Exempelvis, när mina pengar var slut, eller när det var allmänt jobbigt.Hon kände mycket väl till mig, brukade ringa ibland och söka honom på MIN telefon?!När jag ansökte om besöksförbud fick jag tala om skälen, att jag ville ha det.Och i ”demokratiska” Sverige, ska han få höra skälen och:HÖR OCH HÄPNA, tala om hur han ställer sig till det, innan åklagaren tar ett beslut.Fick kopiorna vad han sagt, och blir helt förstummad, dom ”umgås” fortfarande och han ska tillbringa sina permissioner på sin gamla adress eftersom han är skriven där, och har inga citat- planer på att flytta för dagen slut citat.Hur fan kunde jag godkänna det här; då?!Jag är så jävla besviken på mig själv, fast nu ska jag sluta i samma anda som jag började detta avsnitt.Faktiskt i humorns namn.Att denna kvinna vill umgås med honom är min biljett till gräddfilen, för så bra då slipper jag!Kanske….

ps

besöksförbudet fick jag givetvis, tack Gunnar på åklagarmyndigheten för att du varit med hela vägen!

ds

Läs mer i listen högst upp, Sår Mordförsöket