Olycklig

Det var länge sedan jag kände mig så jävla olycklig som nu. Ensam. Längtar efter mitt gamla liv, mina vänner från förr, min lägenhet ett stenkast från gamla paps. Tyvärr ett stenkast från Mördarjäveln också. Jag mötte rädslan för nå´n vecka sedan, dottern och jag skulle på en mässa. Bestämt sedan en tid just den lördagen, jag tog ett beslut att åka dagen innan till mina gamla kvarter. Sov över hos pappa, märklig känsla att ligga och försöka kvarta ca 45 -50 meter från en mördare, tog en lång stund att varva ner, en skymt att fanskapet på sin balkong strax innan vi åkte iväg till mässan, så är jag så tacksam för vi hade så himla kul.Som balanserade upp det trista men ofrånkomliga mötet med verkligheten.

Jag är ändå olycklig här trots min egen styrka att fejsa verkligheten, att jag mötte min rädsla och klarade av det. Trots att jag haft besök hemifrån i påsk, det ledde snarare till att jag känner en större saknad av det gamla, det som känns välbekant, inte lika många hinder som den här lilla inkrökta bonnhålan där folk är livrädda för varandra, en by utan civilkurage. Där grannen ovanför som jag skrivit om här, och hans ”gäng” terroriserar och äger hela gården, med socialens goda minne och personal vägg i vägg får driva vind för våg och droga, kröka och störa oss grannar dag som natt. På måndag ska det tredje vräkningsbeslutet förhoppningsvis leda till att han försvinner och får den hjälp han verkligen behöver. Men varför skulle han få det, jag får ju inte det, jag är för traumatiserad! Har efter ”hemresan” fått tillbaka många av ptsdsymptomen, panikattacker, riktiga otäcka. Höll på att dåna i vardagsrummet en kväll när luftrören krampade ihop totalt.Tänkte att så här känns det att dö, hur lång tid tar det att borra upp en säkerhetsdörr? Kan jag överhuvudtaget ringa efter hjälp? Vill jag leva? Svaret på den frågan är ja. Om jag flyttar tillbaka, inte nödvändigtvis till samma område, men väl stad. Högst ett år till ger jag den här lilla skitstaden, sen ska jag vara back to roots.Jag vill så gärna ha ett liv värt att leva.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

38 responses to “Olycklig

  • Anna Witt Leivo // Queenia

    vb.. det du beskriver är så hemskt.. varför finns ingen hjälp för dig…

    men du är stark.. och du kommer nå dina mål.. det är jag tvärsäker på…

    kram Queenia // Anna

  • whitelady7

    Fa manniskor besitter ditt mod, jag onskar sa innerligt att du far det liv du vill leva och fortjanar att ha! Blasblas varma varvindar till dig min van 🙂

  • Filippa

    Ja du Betts, en liten men modig dam i sina bästa randiga. Att du orkar. De flesta hade satt sig i hörnan och skrikit.

    Ja, du förtjänar ett liv. Nej, du är inte ensam. Men man kan ha fullt omkring sig och vara ensam ändå.

    Ett tankeexperiment; OM du flyttar till samma stad, inte samma del, som idioten. Ni möts och han inte känner igen dig. Kan det hända ? Hur skulle det kännas ? Antiklimax ? Givet – det är bara i tanken experimentet händer. Men du förstår vart jag vill kanske ? Kan det vara så att du tänker för mycket ? Inte förringa dina upplevelser, tvärtom!! Jag blir så förbannad på att du inte får hjälp för din PTSD.

    Vännen, jag önskar jag kunde. Men det går inte.

    Den lilla damen med det stora modet. Du !

  • Soulsister

    Förstår mer än väl att du längtar hem, till familjen. Jag hoppas innerligt att du ska kunna flytta hem, jag hoppas såååå innerligt!

    tänker på dig söta du
    kram

  • Vb

    Jag betalar skatt till den kommun jag är skriven, bidrar inte till bonnhålans ekonomi är ett skäl.Ett annat är att jag har inte det sociala skyddsnät som behövs för en exponeringsterapi.That´s why.Tack för din omtanke.

  • Vb

    Nå´t knas med WP har hänt, sorterar inte svaren rätt..
    @Whitelady,
    känner en ljummen omfamning, tack.

    @Filippa,
    som mentalt höll mig i handen på resan hem 🙂 tack för det.Fast jag har nog tänkt klart inte för mycket.Jag är mest rädd för vad som händer i mitt huvud.En del vet jag nu efter skymten av MJ.Panikattacker som jag inte riktigt kan hantera.Själv.

    @Soulsis,
    kanske jag ska lägga in mig nere hos er, dig.Tack!

  • nika

    kram kram kram

  • tonarsmorsa

    Jag läser, nickar och tror jag förstår på ett ungefär vilket läge du är i! Ta hand om dig! ♥

  • tonarsmorsa

    Aaaah, vännen, det verkar som min kommentar äntligen kom igenom, från hemmadatorn!! Yiiha!

  • Ister

    *sätter mig i soffan hos dig och håller ångestdemonerna borta*

  • cattasbubbla

    Usch och fy fan för att vara rädd. För att inte kunna leva som man vill, för att behöva anpassa sig efter en dåre. Undrar om den dagen kommer när dårarna får anpassa sig efter deras offers rädsla istället? När staten anser att det är gärningsmännen som får ta smällen av sitt handlande och hålla sig undan om deras offer känner rädsla ? Jag blir förbannad. Nej jag hoppas verkligen att du inom en snar framtid får bo där du vill, leva som du vill, umgås med vem du vill, öppet och utan att behöva gömma dig.

  • Ludmilla

    Jag känner väldigt mycket för dig. Så oerhört svårt du har det.
    Hoppas att du har en bra kontakt för att exponera dig för det som utlöser dina traumatiska minnesbilder.

    Stor kram!

  • Livsreflex

    Förstår din ”mognad” mot flyttbeslut. Ibland måste man välja livet trots allt. Det som i varje fall kommer närmare ett liv.

  • puffeltufflan

    Många har sagt det jag vill säga dig…
    så jag vill inte verka tjatig.
    Men kramar är inte tjatiga (eller hur?)
    Så jag ger dig… den varmaste kramen
    omfamnar dig varsamt och önskar innerligt från mitt hjärta
    Att måtte dina osynliga förlamande bojor av den tyngsta bly
    falla från dina axlar.. förintas… försvinna för evigt.
    Att du sen kan andas… njuta… leva…
    Du är värd att njuta av allt det vackra livet ger..
    Att du får få fylla hela lilla dig av den friskaste av all luft..
    Att få omfamna allt som gått förlorat under många år…
    Att få njuta av vårens dofter.. känna vinden smeka ömt din kind
    ….utan en förlamande ångest, utan förtvivlade tårar.
    Att du en morgon vaknar fri… till en vacker och ny gryning.

    Vännen… jag önskar dig allt det där och massor med mera!

    och en dag… en dag väldigt snart så hoppas jag att min
    och många andras önskan för dig slår in. =)

    Var rädd om dig!

    *Kramar om* länge… länge…

  • menuette

    Kan förstå att du vill hem, och för allt i världen hoppas jag att det reder upp sig och blir ljusare dagar.

  • -

    😦 Vet att de inte hjälper din sits och tankar, men jag tänker på dig. Du har alltid betytt mycket för mig!

    Kärlek!

  • Vb

    Rara Ludmilla, du gör skillnad.Hela förra veckan läste jag din blogg, den ger mig styrkan att inte tappa taqget.Vad det gäller den här skitsta´n och psykiatrisk hjälp under min premisser, no.Tack, det reder sig kanske.

  • Vb

    Tja käcka Catta,
    Ja, det är ett jäkla schaber, men det går.Ett litet myrkryp så är det ewtt litet steg mot verkligheten, att vara jag utan murarna.
    Pöss

  • Filippa

    *Håller Ister sällskap i in the Soff*

    Älskade vännen, vi kramar, stödjer och finns här om än bara i Cyberspace. Ditt virtuella fångstnät när du snubblar. Bollplank om du vill ha det.

    Jag hoppas din värld är solig….are nu.

    Kram !

  • Islin

    Lilla älskade Vb (jag vet att jag är mindre än dig :P)

    Jag hoppas du vet hur mycket jag tycker om dig trots att jag aldrig träffat dig. Och hur mycket jag beundrar dig.
    Du ligger mig så varmt om hjärtat på en alldeles speciell plats.

    kram i massor

  • Carina

    Förstår att du haft det traumatiskt, sedan vi senast ”sågs”.
    Du har i a f just nu en bra utgångspunkt i det du vill.
    I övrigt finns det säkert frågor, som du har, och vill få svar på.
    När är detta över? Hur slutar det? Vad kan jag göra?
    Enkla svar ges säkert inte. Önskar dej lycka till i sökandet efter svar.
    Glad att du tittade in hos mej. Det är som sagt länge sedan.
    Tråkigt att du är allergisk mot körsbärsträden.
    Allt gott till dej!

  • RoseMarie Sandelius

    Panikattacker är hemskt..jag har sådana som kommer när jag minst anar det…fruktansvärt.

    Jag tycker att du är en beundransvärd kvinna med massor av styrka :))))

    Funderade på vart du hade din blogg och nu har jag hittat den..genom Pysans blogg.

    kramar om dig..

  • psykos

    fyfan.. tänker på dig.. vill bara att du ska få må bra utan idioter runt omkring dig..
    Vi har lite diskussioner och sånt på G på bloggen så kom gärna in och säg din mening. Sen om du har mer citat eller din egen berättelse av psykiatrin så är du jättevälkommen! När du gör ett inlägg så skriv gärna din mejladress – den är bara synlig för mig! Om du har en diagnos som inte finns mer på diagnosbloggarna så säg till mig!
    psykiatrin@hotmail.com
    psykiatrin.blogg.se
    Kram P!

  • Birgitta Alvskogen

    Jag önskar jag hade ett trollspö att använda när det gäller din situation bettan. Jag vet att jag inte kan till hundra förstå hur du nu har det. Men så mycket vet jag att du verkligen är värd ett bra liv.

    Och det önskar jag dig av hela mitt hjärta, vännen.

    Ibland kan det tyckas helt ofattbart vad en del människor måste gå igenom i livet. Tack och lov vet jag att du är en riktig jävla fighter. Det känns mitt i eländet i alla fall en aning trösterikt.

    Du har mina tankar och starka sympatier. Det kanske inte hjälper så mycket just nu, men en dag ska det vända och en dag ska du komma dit där du vill och har rätt att vara. Du är mycket värdefull och viktig för oss andra här i världen.

    Jag kramar om dig rakt från mitt eget lite sargade hjärta.

    Kärlek och frid till dig

  • Filippa

    Du saknas mig ?

  • Tvärslå

    Det är så jag skäms när jag sitter och trots allt har det så jäklans bra men klagar ändå.
    Vad jag vill få sagt är att jag har tankarna ofta hos dej.
    Jag hoppas du finner nån slags inre styrka och att du tar dej framåt trots tyngd i livet, och kan jag göra något så finns jag här.

    Tänker på dej.
    Lev så väl du bara kan.

  • Nollställd

    Tack för din kommentar på min sida. Det här är första gången jag hittar till din sida här. Wow vad du skriver bra. Kan verkligen lära av det du skriver. Fy vilken resa du gör.
    Kramar

  • Agnetha

    BS Just nu känner jag mig väldigt blond , för jag får inte till detta. Lika bra att släppa det, så kanske jag kommer på det sedan.
    Tack för tipset !
    MVH

  • Nollställd

    Hej!
    Jo, under eftermiddagen idag har det nya besöksförbudet blivit klart.
    Men han har inte blivit delgiven ännu. Polisen skulle ringa när han hade blivit det.
    Det har inte hindrat honomm från att göra det jag skrev i bloggen, och att skicka mail till mina vänner också.
    Så fruktansvärt frustrerande.
    Men jag har iallafall haft en trevlig eftermiddag. Jag och min lillebror åkte och hälsade på min morfar tillsammans. Med honom (nästan två meter och stark) känner jag mig trygg. Dessutom har jag fått reda på var fanskapet jobbar nu. 30 METER FRÅN MIN MAMMAS HUS, som matteLÄRARE i en högstadieskola. Att de inte har kollat upp hans bakgrund och domar är under all kritik. Om elevernas föräldrar visste skulle han åka ut därifrån innan man hinner säga halv sju.
    Hur mår du? Känner du dig lite mindre ensam nu?
    När jag känner mig ensam brukar jag trösta mig med att tänka på att den lexikaliska betydelsen av ensam är att vara den ende om någonting.
    Men eftersom det är så många människor som känner sig ensamma och man inte kan vara den ende kollektivt (om man inte är hindu) så existerar inte ensamheten. Bara känslan. Kram

  • puffeltufflan

    Kommer i med varma fina tankar
    och en stor bamsekram till dig!

    *Kramar om* länge… länge…

  • Christer Dyrwoold

    Blir så ledsen varje gång jag ser att du är olycklig och jag förstår ju varför du är det men jag kan inget göra åt det. Det känns väldigt frustrerande. Kram min vän.

  • tonarsmorsa

    Jag vet att du inte är så pigg på att föra dessa utmaningar vidare, men oavsett om du gör det eller inte, så vill jag ge dig en:

    http://tonarsmorsa.se/2009/05/21/utmarkelse-2/

  • Soulsister

    Hörru Bettan! Var håller du hus?! Saknar dig och dina inlägg!

    KRAM

  • Amlor

    Jag lider med dig. Verkligen.
    Hur kan det där kräket vara villkorligt frigiven? Fick han inte tio år?

    Sköt om dig gumman.
    VARM KRAM

  • Weirdo

    Jag tror det är första gången jag vart in på din blogg…du skriver verkligen gripande önskar att det fanns något jag kunde göra för att du skulle må bättre. Jag sänder goda och positiva tankar och hoppas att morgondagen ser ljusare ut för dig.

  • Amlor

    Tänker på dig och hoppas…
    Kramar

  • menuette

    Tjaba!

    Nu är jag här igen, blir utan ord som vanligt. Du är en sån som lägger märke till detaljer, det gör jag också, , ville bara säga det..
    åsså lite till ja det där med kommentarer, visst är det kul absolut. Det vore tråkigt utan!! Däremot är de stressande tycker jag med för många, är inte inne var dag och orkar inte ägna timmar åt åh svara etc.. (jo skriver ju i bloggar kontinuerligt, MEN inte efter schema) Blogg skall vara kul & insirerande o såklart frågor besvaras ju. Lustigt på Ab vill folk ha regler om hur man SVARAR man gör väl för sjutton hur man vill.
    (ja gör alltid olika/ huller om buller don efter humör.

    Och jag lovar springer sällan tbx och kollar om jag fått ett svar 😉

    (såvida det inte är ngt specifikt.)

    Du hajar tror jag.

    Lite intressant nu och se reaktionerna på abs nya sida, erkänner mkt är krångligt (har som sagt inte ens iddas lära mig att länka fast vet att det inte är svårt.) MEN åh andra sidan det är roligt med nytt och därtill slipper man få gaphalsinlägget rakt i nyllet när man loggar in ;D

    Haha, vad skall folk göra med all sin ilska nu då?

    (Ursäkta kan inte låta bli att skratta.)

  • Annelie

    Hej! Önskar att jag kunde göra något för att hjälpa dig…….

    ang kommentar hos mig..
    ja det är ju bara sanningen som gäller men jag vet inte om jag vet sanningen. Det är i en vårdnadstvist jag ska vittna i för modern i målet. Men jag har inte träffat henne så mycket och jag anser att barnet är bra där det är nu ( i en fosterfamilj), det är en riktig röra detta. Modern anser att jag är hennes bästa vän… jag har känt henne och hennes barn i 19 år och det var inte förrän vi fick barn samtidigt 2004 som hon flyttade närmare mig och vi umgicks oftare och jag börjar se vem hon egentligen är. Hon har psykiska problem som är medfödda och till slut så anmälde hennes dotter henne till soc och det blev en utredning och i slutändan togs barnet ifrån henne. Pappan var inte aktuell i bilden men nu är det han som har begärt vårdnaden om sonen. Jag kan inte säga något om honom heller i rätten, för jag vet bara det hon har berättat och i dag tror jag inte att något hon har berättat är sant men jag har inget som bevisar det. Men om min egna uppfattning om pappan är riktig så har inte barnet det bättre hos honom. Det blir tufft för jag kommer nog lufta alla mina tankar imorgon och då kommer hon bryta med mig… det vet jag för det är vad hon har gjort alltid när någon har sagt sanningen åt henne.. Dessutom har hon ett nytt barn med en ny man (och denna man vet inte hur hon egentligen är.. hon är duktig på att manupilera) och jag ser att hon kommer göra samma sak med detta barn som med barnet som är omhändertaget..

    Oj vad jag skriver… hoppas du inte tar illa upp…kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: