Känns livet som nu. Revor i känslorna och strandsatt; ensam. Lika ensam som en överlevande från ett atombombskrig. Krig där varje vapen gör lika illa utan en varningstext; ovarsam behandling kan leda till livslånga men;
Det är jag och kackerlackorna, dom enda som pallar med ett krig. Vi får väl sitta här och dingla med benen, utefter kanten till det som kallas liv. Ett satans jävla liv. Jag vill kunna åka till min paps och fira hans åttiofemårsdag. Utan rädsla. I huset bredvid mördarjäveln. Ibland slår mig tanken att jag ska ringa upp och be om amnesti, be om att få vara pappas dotter, mamma till hans barnbarn, och att du skulle släppa taget och säga; för enda dag.
-Jag tar en paus, lovar att vara utom behörigt tillstånd. Jag ska lova att du inte känner dig hotad just den dagen..det är ok, jag förstår och respekterar din rädsla, för jag vill inte förlåta. Och det är det då det blir fel. Så fel. Men lika lite som jag ens snuddar vid tanken, att ens be dig om mitt liv, snuddade mitt liv då. Den där satans septembernatten du bestämde dig för att döda mig. Jag överlevde, kanske är mitt straff nog ändå då; du går ju där som inget hänt. Kanske inte i ditt liv, men i mitt. Allt blev så jävla komplicerat; det var svårt nog innan jag träffade dig. Vi komplicerade det ännu mer tilsammans.
Jag skulle önska att jag var fri från dig, från allt som gör mig värdelös, ha ett liv som var värt att levas, att levas nu. Inte som ett crescendo av revor i hjärnbarken som sakteliga sipprar av blod svett och tårar. Inifrån och ut. Som inte syns, för mina känslor har blivit transparenta,
Som en såpbubbla. I alla regnbågensfärger skiftande dalar den ihålstungna bubblan vare sig upp eller ner. Den bara säger poff, och innanför skalet finns det inget. Gone baby, gone. I ett nästan löjets skimmer spricker, poffar dom till till ingenting. Osynliga, inga märken, precis som om vi inte funnits. För det är det vi inte finns.Som synliga offer för mäns våld mor kvinnor och barn. För att vi inte vågar finnas, för att vi inte vågar skrika.
Och hur ska man då vågas höras? Can you hear me?
Läs även andra bloggares åsikter om kvinnofrid, mäns våld mot kvinnor, samhälle, frugivning, mordförsök, rättsväsende, rädslor, ptsd, samhälle, jurudik, kommunarrest, brott, straff,
18 03 2009 at 19:42
Åh älskade Betts, dina ord brinner på skärmen och jag har sån lust att skrika JA! Klart du ska kunna göra allt detta (nej, inte ringa..) men vara pappas dotter, gå vart du vill. Men jag vet ju. Du kan inte det. Den naiva delen av mig säger jomen hur ska mördaren veta vart du är, klart det funkar att åka. Men den cyniska delen säger nej, det funkar inte så.
Och inte ska man leka rysk roulette med sitt liv – inte du som har världens vackraste och smartaste dotter att älska.
Suck. Jag önskar det var nåt jag kunde ta bort, vill att alla ska ha ett bra liv. Ett vettigt liv. Men det går inte. Suck.
OM du behöver hjälp här så vet du ? PUSS Å KRAM HELA DAN /F
18 03 2009 at 19:42
Jag hör dig klart och tydligt, jag hör dig men kan för inget i världen förstå vad du behöver utstå. Det enda jag kan förstå är att det måste vara jävligt tufft.
Det kommer post vilken dag som helst
KRAM
18 03 2009 at 19:42
Jag hör ditt inre skrik fast jag själv just nu sitter i en bubbla av grå smet. Jag gråter och gråter, så har solfan passat på att skina över allt som ingenting. Jag har fått tid hos husläkaren, ska be om en remiss till psykologen. Måste bara få prata om stilleståndet i min skalle och tårarnas ursprung.
Det blev bara för mycket med karusellen här hemma, det tog slut i mig. Det ekar av tomhet och sorg.
Orkar inte ringa, orkar inte ett dugg för tillfället hänger där i kanten och kämpar för att ta mig upp.
Upp kommer vi alltid vi som är gjorda av kork, har du tänkt på det?
Ser fram emot att flyta upp tillsammans med dig vilket jävla år som helst.
Du vet … varmaste och lite till!
18 03 2009 at 19:42
Så oerhört smärtsamt… Jag kan inte föreställa mig i min vildaste fantasi… Fy vad hemskt. Jag håller med föregående kommentar dock: Var försiktig!!!
*kramar om länge*
19 03 2009 at 19:42
Jag onskar jag kunde gora en sapbubbla runt mj, for nar den sprack sa var han borta. Men du min kara upp och ned van, det finns INGET som gor dig vardelos, tvartom sa ar du en av de mest vardefulla manniskor som traskar runt pa jorden, for din dotter, din papps, for mig och alla andra vanner du har. Men den du ar allra mest viktig och vardefull for, det ar dig sjalv. Se dig i spegeln, och forsok att se den underbara manniska vi andra ser. Se den gladje du ger, se den kampe vi ser, och se att vi alla behover dig i vart liv! Tack for att du ar min van, och for att du finns. Blaser en varm,helande vind over dig fran andra sidan.
20 03 2009 at 19:42
En till här som sitter i en sopbubbla, ekar gör det också. Håller mig undan MEN jag bor inte ensam så min ensamhet är annorlunda. Som en kokong mera. Men hotet finns där hela tiden att även kokongen ska rubbas och skakas om så att jag inte ens har den att gömma mig i längre. Mejlar istället ifall någon läser fortsättningen.
21 03 2009 at 19:42
Fan va illa det låter. Du valde väl att vara tillsammans med honom. En blivande snickare vet väl att han kommer att slå sig på tummen redan när han pluggar byggnad på gymnasiet.
Vi svenska män är bra män. Visst kan vissa avvika något, men över det stora hela är vi gedigna karlakarlar.
Trivs inte kvinnorna med oss så får ni väl gulla med varandra. Vi svenska män tar hand om er väldigt väl, ni måste dock lära er att bli omhändertagna. Omhändertagna på ett fint sätt.
Jag vet att ordföranden i våran förening ”föräldra-jouren”, Kim Möller delar min uppfattning. Vi har fört diskussionen om hur kvinnor ska tas många gånger och han säger detsamma.
Jag är även aktiv i Pappa-Barn och inbjuder dig att komma in till oss och besöka vårat forum. Vi har en kategori som heter just så ”Kvinno-forum”. Kom hit och bli fint omhändertagen av en riktiga män bettan 😉
Moderator är ”Lasse Pistol”, och han brukar säga (med glimten i ögat) att han alltid skjuter från höften, hehe..
Men han är trotsig ibland och vill inte att man skriver vad som helst och därför kan han censurera ganska hårt rätt ofta. Men så å andra sidan är vi pappor rätt vana vid att bli censurerade.
vänlig hälsn.
Ibis99
22 03 2009 at 19:42
Hej ser att du mar daligt…. inte bra. skickar stor kram… jag sms dig innan jag steg pa planet men sen kom jag pa att det maste varit till ditt gamla nr. jag byte mob veckan innan jag akte och pa nat jakla sett sa blir ditt mob nr inte sparat bara det gamla.
kram anki
22 03 2009 at 19:42
SHIT!
22 03 2009 at 19:42
Läser, *lyssnar*…
Jag har en utmärkelse till dig, jag vet att du inte brukar göra dem och det är okej, men jag ger dig den ändå! Kram! ♥
http://tonarsmorsa.se/2009/03/22/bloggutmarkelse/
22 03 2009 at 19:42
Mats Jakobsson: Om jag tolkar din kommentar rätt så måste jag fråga: vilken jäkla planet bor du på?
22 03 2009 at 19:42
Du har en award att hämta inne hos mig
kram
23 03 2009 at 19:42
Oj, så bra skrivet. Men hemskt att läsa.
Jag hoppas innerligt att skräcken och ångesten till slut släpper taget och att ditt liv blir ditt liv igen. Det tog oceaner av år för mig men nu, ÄNTLIGEN, får jag leva mitt liv igen. Utan skräck, rädsla, ångest och oro.
VARM KRAM
24 03 2009 at 19:42
Hej
Någon ränner runt just nu och postar en massa strunt inlägg i olika bloggar och sprider en förnedrande syn om människor.
Verkar vara en svartmålnings kampanj riktad mot mig personligen…
Passar även på att be om ursäkt att ni blivit indragna i detta eller fått upprörda känslor..
Med dom varmaste hälsningar
//Mats Jakobsson
29 03 2009 at 19:42
Tänker ofta på dej.
Vore väl förjävligt av mej att skriva att du borde vägra vara rädd, för det är ju lättare sagt än gjort, men fasen du har lika rätt som vem som helst att vandra som du vill.
Det borde fasen inte få vara såhär.
Tänker på dej.
29 03 2009 at 19:42
Hoppas att allt blir bättre för dig nån gång.
Själv lever jag i det närmaste i misär med mina barn. Deporterad ut i storskogen av soc och sen dumpade utan hjälp till ett någotsånär vettigt liv. Ett av vuxna barnen betalar internet.
Soc tvingade mig flytta för att mitt ex följde efter mig, misshandlade och hotade mig. Jag gick med på det då jag var naiv nog att tro att jag skulle få hjälp att leva. Jag trodde på alla fagra löften och som den idiot jag var begärde jag inte skriftligt på löftena.
Kram och lycka till!
31 03 2009 at 19:42
Hej
Det var ett tag sedan. Jag måste först ge dej feedback på ditt skrivande, Du har verkligen utvecklats till en skicklig skribent. Du skriver nyanserat och du berör.
Jag blir så lessen att ditt elände inte tar slut. Trots det så ger du dina besökare hopp för de utsatta.
Kram Fancy alias Misspidgin
02 04 2009 at 19:42
Haallloooo…..
06 04 2009 at 19:42
Tack, jag tog dig på orden ”vägra vara rädd.Jag har varit väldigt nära en mördarjävel i helgen…skriver snart.
06 04 2009 at 19:42
Hej Fancy!
Oj, vilken eloge jag får fast jag stavar som en kratta.Äh har blivit gammal, och tangentbordet lurar mina prinskorvar att skriva bokstäverna bredvid, vi ses!
06 04 2009 at 19:42
Hallooooo there, varit på utflykt, inlägg kommer.
08 04 2009 at 19:42
🙂 Tack och lov! Puss pa dig!
08 04 2009 at 19:42
Men det är alldeles för djävligt att folk ska behöva gå omkring och vara så rädda och att du inte ska kunna åka och fira din pappa utan att ha hjärtat i halsgropen – om du nu vågar dig dit.
Jag vet hur det känns att hela tiden vara tvungen att ha ögon och öron åt alla håll.
Kram
09 04 2009 at 19:42
Glad påsk darling ! Må alla påskägg du vill ha regna över dig och må din kvast skina som solen när du flyger 🙂
och du, var försiktig men inte rädd. Rädsla är en känsla som man kan lukta sig till, fast det är klart – han kanske luktar illa själv så det inte går ? *ler*
10 04 2009 at 19:42
Så länge sedan du var här..
Hoppas du har det bra och får njuta av påsken.
VARM KRAM
10 04 2009 at 19:42
vilken mardröm du lever i… blir så ledsen att läsa det här… 😦
Tack för ditt stöd angående namninsamlingen!
Och om femtiotusen skriver under – så har den en lagstadgat kraft i lagförändringsarbetet… då kan inte myndigheterna och staten bortse från den… Det handlar inte bara om Sophie utan om alla andra offer för sexualförbrytare… och lagarna som gäller kring detta.
kramar om.. queenia
12 04 2009 at 19:42
Kommer in med en Kram så här missinatten!!
*Kramar om* länge länge…och lite till =)
14 04 2009 at 19:42
Tänker på dej.
Lev väl