Jag har rannsakat mig själv och sista tidens händelser och möten och bla kommit fram till att vissa människor man möter har den förmågan eller talangen om du vill, att locka fram mina sämsta baksidor. Emotionella vampyrer, som inte räds vitlöksdoftande andedräkt eller symboliska träspjut som jag kastar hårt och skoningslöst in in deras hjärtan, dom är så uppfyllda av sina egon och att leva via andra som värsta vidriga parasiterna. Deras unkna själar luftar dom med sina känselspröt likt dom muterade monstren i Aliens.
Då känner jag att jag vill vara ifred, i samma andetag och tanke jag vet att jag ”valt” att träffa dessa felande länkar just för att ensamheten, övergivenheten jag tvingas leva i driver mig till vansinne och felaktiga beslut. Frånvaron av medveten närvaro; långt borta men nära är plågsamt närvarande. Det gör ont, tänker jag, såhär i schlagertider.
Livet är ibland som att sova på en spikmatta med brinnade täcke och en kudde fylld av glaskärvor
Läs även andra bloggares åsikter om möten, medveten närvaro, depression, psyke, kvarskrivning, skyddad id, ensamhet, fakir, schlager, smärta
VendettanBettan 
22 05 2008 at 19:42
hej du.
Du är så duktig på att beskriva känslor…dina ord liksom bara bubblar fram i olika underbara konstellationer. Sen är det ju inte roligt att uppleva känslorna, det förstår jag men önskar dig ändå en skön helg med solsken.
kram
22 05 2008 at 19:42
@Nika,
tack, värmer mitt permafrosthjärta i din solskenskommentar.
22 05 2008 at 19:42
Bety, Betty!
Du har så jävla mycket att ge!
Det är ett klart exempel på hur saknad du var när du bara la´av på bloggen!
Faan Elizábeth, JAG ÄR EN ALIEN!
En alien från Armhåla!
Men också din vän Mrs. Deo.
Som alltid finns där under you know!
Nä, men B, nu är det tid för rakning!
Kom ihåg att vi sa April… Nu är det snart Oktober……. Men då fyller jag ju
år! Så då kommer jag med tårta! Med raklödder! Hi, hi = Fuck Buttericks! Eller hur de nu stavas, ligger IAF i Tjockholm!
Love och mycket mer!
Kattis
22 05 2008 at 19:42
Sorgset och med en stor portion humor. Samtidigt säger det mig att du är på väg att vakna och SE.
De snälla kloka fina männen finns men det är nog så att de är inte så tuffa så man ens tittar på dem.
Jag vet, jag har varit där. Nu har jag en snäll, mjuk, omtänksam man. Men visst jag retar mig på honom också 🙂 Jag undrar ibland när jag ska bli nöjd, om jag någonsin blir det!
Kram och titta försiktigt
23 05 2008 at 19:42
Nu sammanfattade du din situation helt strålande om jag får ha det uttrycket. Men känner att jag vill ha det när det gäller orden du använder som verktyg och beskriver så BRA din situation med. Visst blir det precis så. Alla hamnar vi i felaktiga situationer när vi redan befinner oss i en situation där vi känner oss obekväma, inte hör hemma i, känner oss fängslade i ett varats nu. Hoppas körsbärsträdet blommat ut snart trots sin skönhet.
23 05 2008 at 19:42
*tassar in för att ge dig en kram*
24 05 2008 at 19:42
Livet är också en balansgång, eller vågspel kanske…mellan olika relateranden. Det är nånstans därimellan vi finner oss själva, i bästa fall.
kram
27 05 2008 at 19:42
Hola senorita ! Är det inte så att vissa människor alltid triggar ens dåliga sidor medan andra alltid gör en mer positiv ? Vissa på den dåliga sidan är dessutom jävulusiskt svåra att säga nej till av någon anledning. Kan det vara för att vi ska utvecklas och inte bara simma runt i det trevliga ljumma vattnet ? Kram !