Snaskigt som fan

Idag är en sån där dag som man helst skulle velat att det var igår. Och med mitt taskiga minne skulle jag glömt bort hela jävla dagen. Tungsinne. Känner mig som en finne utan sisu. (Maggan, jag menar inte sushi! 😉

Sirener har ljudit från bygden ovanligt mycket idag, wew wew, tut tut. Även om jag inte minns ambulansfärden för fyra år sedan känns det inte bra att höra oljudet. Signalerar fara. Hoppas att faran är över denna gång med Mjs jävla permis. Efter midnatt kan jag börja tagga ner. Under tiden vräker jag i mig choklad och ostar och lakrits, snask lindrar.

Ambulanspersonalen hade langat in mig i bilen på en gång, inget stay and play där inte för att stabilisera mig. Jag var vid medvetande, men i prechock av blödningarna. Jag hade uppgivit min dotters namn och personnummer vid förfrågan om mina uppgifter, jag skulle till varje pris ringa henne. Innan jag dog. Det gjorde jag för en stund, tryck och puls försvann. Anna, ambulanstjejen använde ett ganska nytt preparat för Sverige, Rescue Flow ett slags inre bandage i blodet som fyller ut blodvolymen och skonar dom inre organen vid stor blodförlust. Färden till Ks Traumaakut tog enligt loggen 6 minuter. Där väntade traumateamet, 11 personer som visste exakt vad och vem som skulle göra vad. Teamwork på högsta nivå, på en mycket liten yta. Fortfarande hade jag tjatat om att ringa dottern, ända tills dom sövde mig enligt huvudoperatören. Och jag minns ingeting alls av dom få ”diabilder” jag har kvar i huvudet. Skramlet jag minns är antagligen när dom langade in mig. Tacksamhet till er hjältar som valt att jobba med det svåraste av allt, med liv och död oerhört närma varandra. Tacksamhet till pappan och son som sprang ner när jag skrek så nejden vaknade, ni som tack vare er snabba insats hjälpte mig att överleva. Som hade modet att ställa upp i rättegångarna som vittne. Tacksamhet för att min gamla paps kom varje dag och hälsade på när jag vaknat efter några dagar. Kommer du ihåg pappa när jag sa till dig; – Nu är jag i säkerhet, du behöver inte med dina skruttiga ben och rygg komma varje dag. – Du sa bara, jag gör det för att jag att vill. Och den största tacksamheten för att du min älskade dotter var det som höll mig kvar i livet. Kärlek.

Idag är det fyra år sedan jag skrevs ut från Karolinska och åkte till Röda Korsets Sjukhus för mobilisering och rehabilitering, där jag stannade ytterligare fyra veckor.

För att en mördarjävel som inte ångrar sig gick över gränsen till galenskap. Bara en dåre kan utföra en sån gärning utan att ha velat ha något ogjort. Bara en samvetslös jävla dåre kan ha permissioner och sätta sig helt jävla ogenerat på den lokala sluskpuben. Medans jag och andra kvinnor och barn som blivit utsatta för våld, tvingas leva i ständig rädsla och gömda och glömda. Av myndigheter som stiftar lagar som inte efterlevs, som är omöjliga för oss att leva med. Istället för en omvänd kommunarrest som Birgitta Ohlson (fp) föreslog, skulle jag vilja att vi får ett besöksförbud som är livslångt, det ska slås fast i den fällande domen. Och förbudet ska utgå varifrån vi befinner oss. Inte var den den dömda förövaren befinner sig. Han har redan förbrukat allt vad förtroende heter. Nu pratar jag grova våldsbrott, upprepade hot eller våldsbrott.

Uppdaterar 29/4 2010, Thomas Bodström och Roks ordförande har vaknat. Det här gäller inte bara besöksförbud, det måste lagstiftas om när gärningsmannen döms till fängelse eller rättspsykiatrisk vård att det är dom, inte vi brottsoffer som ska behöva bryta upp och flytta för att känna oss säkra. Se över hela skyddet för oss! NU!

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Annonser

17 responses to “Snaskigt som fan

  • livsglimtar

    Jag ryser på hela kroppen.. bevare mig väl så otäckt att läsa.
    Men du, sisu har du om någon så det så!
    Puss o kram vi hörs

  • Filippa

    Ja, självklart ska straffet ligga på förövaren och inte offret. Det är ju liksom det rättvisan går ut på hela tiden. Sägs det.

  • Syster Yster

    Ja nog fanken ryser man! Jag kan ingenting om reglerna vid besöksförbud men har läst Liza Marklunds Gömda. Den gjorde mig snudd på vansinning av ilska medan jag läste. Varför skulle HON med familj behöva fara land och rike runt för att gömma sig för ett sådant avskum??
    Det låter som din önsakn om livslångt besöksförbud och att det ska gälla där DU är låter självklart.
    Men jag vet samtidigt hur myndigheter fungerar genom att ha slagits för min yngste son.
    De fungerar helt enkelt inte i alla lägen.
    Kramar till dig för att du är så stark och visst hjälper godis 🙂

  • Jonas

    ”Bara en samvetslös jävla dåre kan ha permissioner och sätta sig helt jävla ogenerat på den lokala sluskpuben.”

    Har han inte alkoholförbud under sina permissioner?

  • Vb

    @ Jonas,
    vad han drack förtäljer inte skvallret, kan vara läsk vad vet jag? Men Kvv är så nogranna med u r i n prover!!!!!

    Vet inte vad jag ska tro, varför sätter man sig där och inte på fiket mittemot?

  • carina

    Så tragiskt att det alltid är offret som får anstränga sig att hålla sig undan och se till att regler för skyddad identitet efterlevs. Hoppas du har det gott just idag.
    Tack för titt hos mig, min väninna Viveca anser att det aldrig har hänt nu, mitt besök alltså. hehe. Det är för overkligt nu så här efteråt.
    kram carina

  • kattis

    Ryser!
    Men myser när jag tänker på dig!

    Kram,
    – vilken tur att du finns!

    Kattis

  • whitelady7

    Man blir alltid lika förundrad över hur myndigheter resonerar. Och inte ens så länge han sitter inne kan du känna dig trygg. Undrar hur de som bestämmer skulle känna det om de levde i din situation, om så bara för en vecka! Då vart det nog ett annat ljud i koskällan. Men jag är övertygad om att om någon kan göra något i rätt riktning, så är det du! Bettan Bites Back 🙂 Stor stark styrkekram från andra sidan.

  • barbakvinna

    Tiden läker inte såren det blir bara längre mellan värken… kram anki

  • Rosa

    Du har så rätt i det du skriver.

  • Marcus

    Det är ju du som ska kunna röra dig fritt i samhället, helt klart!
    kram & hälsningar

  • Nina

    Det är, återigen, för jävligt att ”skyddet” fungerar så dåligt!
    Stor kram och hoppas att du mår bättre nu.
    (Och inte har fått magknip av allt godiset*S*)

  • Margareth Osju Arverud

    Vb…hur länka ihop…jag förstår inte riktigt…*kram* Tack förresten.

  • Elisabeth

    Jag lider med dig. Jag drog lite innan det gick så illa, fick hjälp av sociala att bryta mig loss. Försöker bygga upp mitt liv genom att tänka positivt, träna, äta rätt etc. Men visst är det illa att skyddet inte finns. ansluter mig gärna till nätverk som kämpar för att bättra kvinnans rätt till trygghet om det nu är så att du har ett sånt nätverk. Ser att du tagit upp Burma på din blogg, det har jag med 🙂

  • tonarsmorsa

    Starka ord som går rätt in!! Som vanligt! Gråter och vet att tårarna är guldkorn som jag sänder till dig! Kram!

  • Reblogg / What´s new? « VendettanBettan

    […] Gå till kommentarerna Läs gärna mitt inlägg om besöksförbud, skyddade personuppgifter här; notera datumet och gå vidare till dagens debatt på […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: